Barn och sånt
Jag blir fan trött på barn av att bara titta på Toy Story 3. Helt ärligt! Hur ska jag ha energin att ta hand om någon annan? Man har ju så fullt upp med att ta hand om sig själv. Det låter kanske själviskt, men så är det ju faktiskt. Alla är olika och sån är jag. Jag behöver kontroll och balans för att inte flippa ur. Det är väl bara ytterligare ett tecken att man inte är redo för det, antar jag. Jag måste få vara självisk en stund till.
Så. Ja. Om någon därute har funderat på att skaffa barn med mig får ni helt enkelt vänta ett tag. Ett bra tag. Tio år i alla fall. Måste ju hinna trassla ut sig själv innan man ska trassla till någon annan.
Kortslutning?
Jag försökte se min hjärna som en hårddisk. Man kan bara fylla den med en viss mängd information, sen får man välja om ny information ska få plats eller helt enkelt bara passera mig obemärkt. Det fungerade ganska bra. Tills jag insåg att den delen av hårddisken där informationen jag helst ville radera inte var borttagen överhuvudtaget utan mest bara kortsluten. Nu fungerar den som vanligt och hårddisken är så varm att den bränner mig. Förstår ni hur jag menar? Så känns det. Jag vill bara stoppa huvudet i frysen och kolla om det får mig att sluta älta skiten.
Det är ju så mycket enklare att tänka på en människa som någonting helt logiskt och förståeligt, men sen har vi ju dessa förbannade känslor som kommer och bryter alla mönster. Det är ju det som är det spännande med att vara människa, att ingenting som har med oss att göra är helt logiskt. Man kan förklara förälskelse med vilka fina vetenskapliga termer som helst, men man kan aldrig kartlägga hur. När. Varför. Alla de frågor man ältar. Synd att man inte bara kan stoppa hårddisken i frysen och vänta på omstart.
Det är ju så mycket enklare att tänka på en människa som någonting helt logiskt och förståeligt, men sen har vi ju dessa förbannade känslor som kommer och bryter alla mönster. Det är ju det som är det spännande med att vara människa, att ingenting som har med oss att göra är helt logiskt. Man kan förklara förälskelse med vilka fina vetenskapliga termer som helst, men man kan aldrig kartlägga hur. När. Varför. Alla de frågor man ältar. Synd att man inte bara kan stoppa hårddisken i frysen och vänta på omstart.
Smygöla
"Tove, kan du öppna flaskor med en snusdosa?" Ja, det kan jag. Då blir det smygöl bakom Scharinska i gott sällskap. Det jobbigaste var att snusdosans kanter var rundade, resten av kvällen var bara genialisk. Jag vet att det blir mycket tråkiga mobilbilder och skit, men vafan. Man tager vad man haver.
Händelseförloppet
Lyssna på Harry Potter-ljudbok. Bli sömnig. Mobilen på ljudlös bredvid sängen. Somna. Bli fotograferad. Vakna av blixtar. Bli förbannad. Käftsmäll. Stänga av mobilen. Somna om.
Öööh
Kolla vilken fjant. Jag måste vara den som finns på absolut flest vimmelbilder i hela stan, och den minst fotogeniska flickan norr om ekvatorn.
Sommar och sol och tjejer i kjol
"Är ni tvillingar?"
Språkfel
I Norge betyder polare inte kompisar utan polacker. Det är kul. Att prata om sina polare. Kan man verkligen äga polacker i Sverige tänker dom.
Fyllda tjugiett och håningste
Förkyld men levande. Läser allt om Oslomassakern. Man kan kanske kalla mig Oslomassakersexpert. Vad definierar en expert? Hur mycket måste man veta för att bli en sån? Aaaaja. Umeå Umeå Umeåååå, I luuv u men jag saknar mina vänner.
Sommaren tjugihundaelva
Jag är lugn igen. Kan visserligen inte sova alls, men jag får skylla mig själv för att jag snurrat så fort. Allt kan inte fungera på en gång i mitt liv. Jag kan inte ha en lugn dag och en lugn natt. Om dagen är lugn så blir natten snurrig, och tvärtom. Måste. Hitta. Balansen. För gårdagen var fantastisk. Jag och Amanda körde bil till min stuga. Badade, drack kaffe, åt soppa, rökte cigg, drack läsk, promenerade och lyssnade på musik. Pratade framförallt. Min kloka, vackra bästa Amanda. Jag är så tacksam över att ha alla dessa fantastiska människor i mitt liv.
Ni ska veta
att det är jättejobbigt när folk tror saker om en. Jag känner en kille som alltid tror att jag är kär i honom. Det är jobbigt, mest bara för att det inte finns en chans i världen att jag kommer bli kär i någon alls på en stund. Finns ju så himla mycket roligare saker att göra.
I'M ALIIIIIVE!!!
Jag lever förresten. Har inte haft internet på en månad, så det är lite jobbigt att lyckas med bloggandet. Jag befinner mig för tillfället i Umeå, vilket jag inte gjort på länge. Här bor min familj. Jag är uttråkad. Jag har suttit för länge på karusellen och glömt hur man lever i Norrland, i lugnet. Funderar på att ta bilen över natten och köra ut till sommarstugan, helt ensam, och bara sitta. Tänka. Simma i sjön, laga mat över elden. Vara ensam. Det var länge sedan jag var helt ensam, och vem är man om man inte kan umgås med sig själv?