Utvandraren

Folk säger att det är så himla viktigt att vara sig själv. Att hitta sig själv. Det är väl inte så jävla svårt. Din första spontana reaktion när något inträffar, det är den du är. Inte den folk vill att du ska vara. Som Håkan så vackert sa, att när man tänker eller pratar så är man nästan alltid någon annan. Men när man känner, då är man alltid sig själv. Det svåra i den här gudsförgätna världen är ju att våga.

Det ligger så otroligt mycket press på tjejer idag. Man ska vara så jävla smal, så jävla snäll, så jävla känslosam men ändå kontrollerad och ordningssam. Man ska vara så jävla sexig och flörtig men retsam och ödmjuk och bitchig och allt på en och samma gång. Mitt eget personliga motto är FUCK. THAT. SHIT. Och det är så av en anledning. Jag orkar faktiskt inte bry mig om hur folk vill att jag ska vara. Vill du att jag ska vara mindre impulsiv? Mindre känslomässig? Snällare? Tystare? Fuck that shit. Skaffa dig en annan kompis.

Det har alltid fungerat för mig. Jag är inte en ensam person. Varför går alla runt och är så jävla rädda hela tiden? Smala tjejer vill ha större tuttar och tjocka tjejer vill ha mindre lår. Det finns något jävla ideal som alla går runt och strävar efter. Som får glädjespridare att stoppa fingrarna i halsen för att de är rädda att deras personlighet inte ska duga. Som får färgglada personligheter att gömma sig för att de är rädda att hamna utanför. Fuck that shit.

Sluta med era p-piller. Vet ni varför killar inte har p-piller? De håller på att utvecklas men kan inte komma ut på marknaden för att de ger "humörssvängningar och viktökning". Ja men samhället kan ju dra något gammalt över sig. Det är precis vad vi tjejer stått ut med sedan 60-talet för att vi vill kunna knulla fritt utan konsekvenser, precis som killar kan. Ändå är det alltid vi som får ta smällarna. Vi måste knapra knullafrittpiller och bli känslomässiga vrak. Vi måste ha mensvärk och gråtkräkas för att det gör så ont. Vi måste blöda ur vårat kön, vi måste pressa ut små människor genom våra slidor, vi måste sminka oss varje morgon, vi måste gå på gymmet och försöka bli lite mindre missnöjda med oss själva. Eller nej. Många av dom sakerna måste vi inte, men vi gör det i alla fall. För att inte vara utanför.

Mina älskade systrar och väninnor som läser det här. Gör er själva en tjänst och sluta döma. Dig själv och andra tjejer runt omkring dig för att ingen kan leva upp till samhällets sjuka förväntningar. Vet du hur liten chans det är att just du skulle bli du? Det är din kropp. Dina tankar. Du är född som du blev och blev som du vart och det är liksom för sent att ändra det nu. REPEAT AFTER ME: FUCK THAT SHIT! Och var glad att du blev ditt eget fantastiska jag istället.