Utvandraren

Emil spelar Skate 2. Jag sitter och förfäras över fallen och hur ont stackarn måste ha. Emil säger att han bara är en TV-spelsfigur, men jag mår dåligt över hur lite respekt han har för sin kropp. Blir han aldrig rädd?!

Det är vad jag är. Kort stubin har jag också. Som en känslobomb som tänds på av minsta rörelse. Är jag inte i extas är jag i ett mörkt hål. Skrattar jag inte så slåss jag. Och ändå har jag vänner kvar. Fan vad fina ni är.

Alltså vilket jävla helvete Facebook är i juletider. Folk lägger upp bilder på allt julpyssel och julpynt dom snickrat ihop. Alla kakor de bakat, granen de huggit och julstjärnor som hängts. Själv sitter man hemma med ångestrysningar och skrämselhicka. Vill bara avsluta prenumerationerna på alla små tomtenissar som sitter hemma i sina lägenheter och har så oförskämt mycket energi redan innan december. Som tar bilder på adventsstakar i fönster och ljusslingor på balkongen. JA! OKEJ! JAG FATTAR! JAG KOMMER BLI EN VÄRDELÖS FRU OCH MINA BARN KOMMER ALDRIG FÅ SMAKA HEMMABAKTA LUSSEKATTER!

Själv sitter jag i min egen småstökiga lägenhet. Halva tvätten hänger och torkar, andra halvan ligger kvar i maskinen. Jag använder gamla tallrikar som askfat för att det är så mycket lättare att fimpa ciggen mot en fuktig halväten mango. Lökskalen ligger kvar i diskhon och blandas med två dagar gamla matrester som tillsammans bildar en slags frän doft av ett i desperationen uppsökt gatukök. Så ser julen ut, och så luktar julen hemma hos mig. Och gissa vad? Jag är jävligt nöjd med det. I sista minuten kommer jag helt säkert att tända eld på ett gäng svettiga gamla sockor längs balkongräcket och tutta fjutt, bara för att ha någonting att lägga ut på Facebook. Ett litet jävla juleljus.

Upptäckte idag att jag skrev "dupstep". Pinsamt. Annars då? Jovars. Annars ligger man mest bara hemma och är sexuellt frustrerad.

Jag hade helt glömt den här musikvideon, och så ser jag... det är ju älsklingen från MISFITS som spelar huvudrollen.

Alla som känner mig vet att jag har odödliga mängder energi när jag vill. Igår dansade jag vild dubstep i flera timmar. Det var det bästa bästa bästa. För alla som känner mig vet också att dubstep och jag har en kärleksrelation utöver det vanliga. Skrillex + Flux Pavilion = världens bästa kväll.

En dam i skönhetsbutiken sa igår att jag har mandelformade ögon. Nu fattar jag vad hon menar.

Fullkornsbröd, kaffe, cigaretter, chokladbollar, chokladkakor, pepsi. Varför äter jag bara bruna saker? Jag mår illa. Jag har ätit jättemycket. Speciellt onyttiga saker som man lätt mår illa av. Jag kommer bli tjock. Och brun. Och krämig.

Unga vuxna tänker oftare på sex än på mat. Vilket är konstigt eftersom majoriteten av oss äter oftare än vi ligger. Unga vuxna smörar mackorna med stekspadar om alla knivar är smutsiga hellre än att diska. Unga vuxna dricker nog lika mycket öl som vatten. I alla fall här i Oslo. Unga vuxna vaknar upp och undrar förvirrat vad som hände dagen innan och varför det står en trehjuling i vardagsrummet. I alla fall jag. Unga vuxna röker cigaretter som att det vore hälsosamt. I alla fall vi. Unga vuxna ignorerar konsekvenserna för sina taskiga val och räknar med att det löser sig när man fyllt 40. Vad gör det om hundra år när allting kommer kring.

Jag blev kär i idén att skriva en låt om en skog. Som känner, ser och hör. Som har sett dig hela din uppväxt och bara tålmodigt väntat på dagen då folk förstår hur svårt det är att faktiskt vara en skog. Så jag gjorde det.

...och vi har inte råd att använda vårt element. Smutsigt.

Jag skulle aldrig stjäla en bil, men jag skulle ladda ner en om jag kunde. Ja, så tänker då jag i alla fall. Hollywood gråter blod. Vilka blinda människor. Om ni bara betalade Angelina Jolie 200 miljoner kronor mindre skulle ni ha råd att göra jättemånga filmer och låta oss vanliga dödliga tanka hem och njuta av dom i hemmamiljö. Fan. Kommer FBI göra ett hembesök här nu? Jag tar avstånd från alla externa hårddiskar i hela lägenheten.

Om jag blev mördad eller våldtagen, vilken av mina Facebookbilder skulle Aftonbladet stjäla? För det är väl vad de gör, ser det ut som. Går in på Facebookprofilen och väljer en bild som bäst matchar vinklingen på deras artikel.

Jag krisjobbade natt idag. Så jobbar jag dag på torsdag. Vända på dygnet snabbare än snabbast. Kommer få lite lön dock. Det gillar jag.

Jag kan bli så JÄVLA bitchig när jag är full. Jag sa helt seriöst till min kompis nya kille att jag skulle spöa skiten ur hans beniga arsle om han någonsin sårade henne. Är jag fjorton år eller?

Nu är jag officiellt fri i tre dagar. Fri. FRI!!! Ledig. Kollade mina timmar igår. Jag har jobbat 130 timmar i november. Än så länge. Det är mycket. Nu är jag trött. Jag har festat tröttheten ur systemet i helgen, och det har varit väldigt fint. Fint som snus. Nu har jag haft tid att duscha för första gången på fyra dagar, jag har legat i sängen hela dagen. Emil bakar bröd och jag torkar på soffan. Imorgon ska jag städa lägenheten och ta en lång promenad till havet i minusgraderna. Dricka kaffe med vänner och dricka vin till middagen. LEDIGHET.

Ibland tycker folk att jag är klyftig, och det har hänt några gånger att folk frågar efter sanningen. Sist var det en kille på en fest som frågade efter Sanningen. Jag funderade en stund, och sedan svarade jag självsäkert: Vi i västvärlden är alldeles för fixerade vid salt och peppar.

Det finns flera bottnar i det här. Tänk på saken.

/AK47an

Signerat Tove Andersson, rumskompis. Bästis. Syster.

Jag är och har alltid varit en bitch. När någonting går riktigt fel kommer fingret fram, rösten ändras jag blir den där våldsamma oömma arga. Om någon behandlar mig som något mindre än den människa jag är. Om någon är orättvis mot mina vänner. Om någon tar på mig bara för att jag är kvinna, eller stirrar på mina bröst som att det vore deras rätt att ofreda mig. Då åker knytnävarna fram, ciggen lämnar mungipan och fräser plötsligt på backen, väskan och värdesaker kastas på närmaste bundsförvant och kom an då. Ditt svin. Försök det där en gång till så ska vi se hur kåt du är när tänderna slår i backen. Jag är inget offer, och det är jag stolt över. Även om jag har en tendens att överreagera och skrämmas i onödan. Utsätta mig för fara trots att det är en strid jag inte måste ta.

Jag är inte ensam. Vi finns överallt därute, vi som tycker att så många har så fel. Vi som brottas med viljan att älska alla och samtidigt förbannar så många för att de gör det så jävla svårt att att älska dem. Bitches och bitchos. Ett litet råd som har tröstat mig. Det är inte meningen att alla ska komma överrens med alla. Vi är alla olika, och det är stört omöjligt att klicka med alla människor du möter. Man kan inte älska alla. Men man kan respektera alla, och det är det som är det viktigaste. Att faktiskt inte banka skiten ur folk bara för att de tänker annorlunda, utan ta tre djupa andetag. Knyta nävarna i fickan. Acceptera och respektera. Men ändå, såklart, stå för sin egen åsikt och bara notera hur otroligt lyckligt lottad du är som inte är lika puckad.

En riktig guilty pleasure. Egentligen borde detta vara gårdagens låt, eftersom jag spelade den hela morgonen vid öppningen av caféet, tills mina kollegor bara flippade ur. Sen spelade jag den på köket hela dagen, tills ingen ville komma in och hälsa på mig mer. Jag har en liten dans också.

Man blir ju nästan lite sugen på att skaffa familj när man läser detta.

Folk säger att det är så himla viktigt att vara sig själv. Att hitta sig själv. Det är väl inte så jävla svårt. Din första spontana reaktion när något inträffar, det är den du är. Inte den folk vill att du ska vara. Som Håkan så vackert sa, att när man tänker eller pratar så är man nästan alltid någon annan. Men när man känner, då är man alltid sig själv. Det svåra i den här gudsförgätna världen är ju att våga.

Det ligger så otroligt mycket press på tjejer idag. Man ska vara så jävla smal, så jävla snäll, så jävla känslosam men ändå kontrollerad och ordningssam. Man ska vara så jävla sexig och flörtig men retsam och ödmjuk och bitchig och allt på en och samma gång. Mitt eget personliga motto är FUCK. THAT. SHIT. Och det är så av en anledning. Jag orkar faktiskt inte bry mig om hur folk vill att jag ska vara. Vill du att jag ska vara mindre impulsiv? Mindre känslomässig? Snällare? Tystare? Fuck that shit. Skaffa dig en annan kompis.

Det har alltid fungerat för mig. Jag är inte en ensam person. Varför går alla runt och är så jävla rädda hela tiden? Smala tjejer vill ha större tuttar och tjocka tjejer vill ha mindre lår. Det finns något jävla ideal som alla går runt och strävar efter. Som får glädjespridare att stoppa fingrarna i halsen för att de är rädda att deras personlighet inte ska duga. Som får färgglada personligheter att gömma sig för att de är rädda att hamna utanför. Fuck that shit.

Sluta med era p-piller. Vet ni varför killar inte har p-piller? De håller på att utvecklas men kan inte komma ut på marknaden för att de ger "humörssvängningar och viktökning". Ja men samhället kan ju dra något gammalt över sig. Det är precis vad vi tjejer stått ut med sedan 60-talet för att vi vill kunna knulla fritt utan konsekvenser, precis som killar kan. Ändå är det alltid vi som får ta smällarna. Vi måste knapra knullafrittpiller och bli känslomässiga vrak. Vi måste ha mensvärk och gråtkräkas för att det gör så ont. Vi måste blöda ur vårat kön, vi måste pressa ut små människor genom våra slidor, vi måste sminka oss varje morgon, vi måste gå på gymmet och försöka bli lite mindre missnöjda med oss själva. Eller nej. Många av dom sakerna måste vi inte, men vi gör det i alla fall. För att inte vara utanför.

Mina älskade systrar och väninnor som läser det här. Gör er själva en tjänst och sluta döma. Dig själv och andra tjejer runt omkring dig för att ingen kan leva upp till samhällets sjuka förväntningar. Vet du hur liten chans det är att just du skulle bli du? Det är din kropp. Dina tankar. Du är född som du blev och blev som du vart och det är liksom för sent att ändra det nu. REPEAT AFTER ME: FUCK THAT SHIT! Och var glad att du blev ditt eget fantastiska jag istället.

När jag inte är full av kärlek så är jag full av hat, och det brukar betyda att jag vill bli full av mat. Sen när jag är uttråkad så vill jag helt enkelt bara bli full.

Detta inlägg behöver bara läsas om man känner att man känner mig och vet hur jag är. Jag har insett att jag är en kombination av två väldigt starka tecken, och det kanske är DÄRFÖR jag är som jag är. (pfft). Men i alla fall. Det är SJUKT att det stämmer så bra.

En liten bit vardagsironi är ju att de jag känner som hatat skolan mest är de som nu studerar till lärare.